livet var så mycket enklare då....



allt var så mycket enklare då, man behövde inte tänka lika mycket som nu och man behövde inte göra val, man fick nästan aldrig problem, då var det bara att leva livet, man mådde alltid så bra, fanns nästan aldrig någon gånga man mådde dåligt över livet. Det var aldrig något man kunde eller ville ändra på allt var helt perfekt då. Man behövde inte bry sig om något, inte hur man såg ut och hur  man klädde sig, ingen klagade på en. Aldrig något bråk med föräldrarna. Man hade aldrig någon som snackade skit, man var aldrig en dålig person. Man mådde så underbrt bra. Varför kan man inte få känna den känslan nu, varför ska allting vara så svårt nu. Varför ska livet bli jobbigare och jobbigare. Kan det inte alltid vara helt underbart, att man mår bra hela tiden, var man än går och är så ska man må bra. Man lever bara en gång, varför då må dåligt, man ska kunna leva livet.
Nu finns det så mycket man skulle vilja ändra på i livet, bara spola tillbaka tiden och ändra på saker, nu är det så mycket att tänka på så mycket besvär och problem. Man ska göra beslut och allt sånt där. Och det är så mycket man mår dåligt av, folk som snackar skit bakom ryggen på en, man duger aldrig till något. Det sprider en massa rykten som inte är sant, folk snackar så mycket skit nu förtiden. Det är inte någon gång någon snackar skit, man hör alltid att det kommer upp något som " kolla hon, hon har så jävla fula kläder, hon ser ju inte normal ut ". Hon/han kanske tycker det är fint. Jag ska inte säga att jag inte snackat skit eller tyckt illa om någon, det har jag men om man tänker efter det är helt onödigt, alla människor är inte likadana, hur skulle det se ut om alla såg likadana ut hade likadana kläder? okej, man får ha egna åsikter, men kan man inte hålla det inom sig. Jag vet att jag har snackat skit om folk och kollat snet på dom, men nu har jag tänkt efter hur dåligt man mår, folk har snackat skit om mig det vet jag, och jag vet hur det känns, varför då göra det själv? Man kan lika gärna hålla det inom sig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0